De flesta som dör lämnar efter sig ett arv. Tyvärr så är ett arv ofta något som skaver hos de olika inblandade. Oftast så så sker tolkningen av testamentet och arvet i ett skeende i livet där många är sårbara, efter att en förälder eller nära stående gått ur tiden. Men oavsett känslomässig inblandning så är ett arv någonting man behöver ta tag i relativt snabbt. Det är fler saker som behöver fixas och för att lösa det så snabbt, enkelt och korrekt som möjligt kan det vara smart att ta professionell hjälp.

När någon går bort och det finns ett arv så är bouppteckningen det första som behöver ordnas. Beroende på hur väl dödsbodelägarna känner varandra kan läget vara antingen familjärt eller hårt, vilket också präglar de framtida diskussionerna om detta arv. När alla som är involverade kring detta arv möts för första gången bör alltså en jurist eller advokat finnas tillgänglig och hjälpa till.

Tyvärr händer det inte alltför sällan att dödsbodelägarna inte kommer överens om det arv som någon lämnat efter sig. Om så är fallet så kommer proceduren att ta längre tid än planerat. Är det mycket illa så kan dödsbodelägare begära att boutredningsman tar sig an uppgiften att lösa tvisten. En boutredningsman tillsätts av tingsrätten och vanligtvis är det någon som arbetar som jurist eller advokat. Om någon av dödsbodelägarna vill att en boutredningsman ska tillsättas kan inte andra dödsbodelägare motsätta sig det, utan då hamnar bollen hos tingsrätten.

I Sverige finns en arvsordning som alltid poängterar vem som har rätt till arv. Först och främst är det barn och barnbarn som har rätten på sin sida, i andra hand är det syskon och föräldrar och i tredje han är det farföräldrar, morföräldrar och deras barn. Släktingar på annat håll har ingen rätt till arv enligt den arvsordning som svenska lagen står under.