Idag har jag varit på vårdcentralen för att testa blodvärden. Jag äter ju inte särskilt många mediciner och jag är pigg och frisk för min ålder, men läkarna ville göra en rutincheck. Tyvärr så märker man att de stackarna som jobbar inom vården idag går på knäna. Det var fullt i väntrummet när jag kom dit och det fanns ingen plats att sitta, men en snäll ung kille gav sin plats åt mig. När jag rapporterade min närvaro hos receptionisten så sa hon att det kunde dröja något för att de var underbemannade på grund av sjukdom. Jag skrockade att jag hade all tid i världen som pensionär.
Så jag slog mig ner i väntrummet och läste i en gammal damtidning om kungafamiljen. Jag fick vänta i 40 minuter, men jag var ju ganska tidig också. Det kom ut flera sköterskor och läkare och ropade upp namn allt eftersom. Jag noterade något trevligt som måste vara ganska nytt - Alla hade så fina och tydliga namnskyltar. I olika färger och former. Det livade verkligen upp deras annars vita arbetskläder.
Efter 40 minuter så kom en ung läkare ut och hon hade en blommig namnskylt som det stod Linnea på, hon ropade upp mitt namn, tryckte min hand och bemötte mig med ett varmt léende. Jag beundrade hennes namnskylt och hon berättade att hon ville ha en namnskylt med blommor på eftersom Linnea är en blomma. Vad roligt och fyndigt tänkte jag! Läkarna är allt smarta.
Under mitt läkarbesök så funderade jag på vilken bra grej det är ändå med namnskyltar. Som patient kan man känna sig osäker och om man är inlagd så träffar man nya läkare hela tiden. Då är det bra att den där namnskylten sitter på sin plats och man enkelt kan tilltala varandra vid namn och så blir man ju extra glad när dem har blivit så personliga. Det är nästan så jag själv vill ha en fin namnskylt nu. Men det var dagens lilla utflykt, nu ska jag vila mig lite framför TVn.