Först och främst: WCAG styrs inte av någon enväldig kung eller drottning av webben. Istället är det W3C (World Wide Web Consortium) som håller i trådarna. Tänk dig W3C som en riktigt ambitiös klubb för webbutveckling, där alla från Google och Apple till ideella organisationer och forskare har medlemskap. Det är en internationell superklubb, och den har en särskild grupp som kallas Web Accessibility Initiative (WAI)

WAI:s jobb? Se till att internet fungerar för alla. Och med alla menar vi precis det: människor med syn-, hörsel- eller kognitiva nedsättningar – och även de av oss som bara har svårt att klicka på små knappar när vi balanserar en kaffe i handen.

Hur tas riktlinjerna fram?
Så hur går det till när WCAG uppdateras? Tänk dig en riktigt kaotisk men produktiv workshop:

Arbetsgrupper i action
WAI har sin Accessibility Guidelines Working Group (AG WG) som gör det riktiga grovjobbet. Här hittar du allt från programmerare och forskare till personer som själva använder hjälpmedel för att surfa. Det är deras gemensamma erfarenheter och kunskap som formar riktlinjerna.

Publiken får tycka till
Vill du påverka WCAG? Varsågod! När arbetsgruppen har knåpat ihop ett utkast släpps det lös för kommentarer från vem som helst i världen. Om du någonsin har känt för att ge din åsikt om rubrikstorlekar eller kontraster, så är det här din chans.

Testa och justera
Processen är iterativ (ett fancy ord för att "försöka om och om igen"). Varje ny version granskas och finslipas tills gruppen känner sig nöjd. Det är som att baka en kaka och låta alla smaka innan du bestämmer receptet.

Konsensus är nyckeln
Det är inte "mitt sätt eller inget sätt" här. Alla beslut tas genom konsensus. Om någon säger "nej, det här fungerar inte för personer med färgblindhet", så går hela gruppen tillbaka till ritbordet. Det är demokrati på hög nivå!

Vem betalar kalaset?
Nu kanske du undrar: vem har pengar nog att sponsra en global organisation som sitter och detaljstuderar typsnitt och färgkontraster? Svaret är en mix av medlemsavgifter från teknikjättar (hej Google och Apple!), statliga bidrag och finansiering från olika organisationer. W3C själv är icke-vinstdrivande, så allt handlar om att göra webben bättre för alla, inte för att någon ska tjäna snabba cash.

WCAG är mer än en checklista
WCAG är inte bara till för att företag ska kunna bocka av "tillgänglighet" på sin lista. Det handlar om att skapa en värld där webben är öppen och användbar för alla – oavsett om du navigerar med ett tangentbord, använder en skärmläsare, eller bara har svårt att se i starkt solljus.

Fun fact: många lagar runt om i världen, som EU:s tillgänglighetsdirektiv, bygger på WCAG. Så om du jobbar med webbdesign och ignorerar WCAG, kan du i värsta fall få en arg jurist på dig. Men ännu viktigare: du riskerar att stänga ute människor som vill använda din webbplats.

Vad händer härnäst?
WCAG har gått igenom flera versioner sedan starten: 1.0, 2.0, 2.1… och snart landar WCAG 2.2. Den stora snackisen är dock WCAG 3.0, som lovar att bli mer flexibelt, lättare att förstå och bättre anpassat för framtidens teknik. Håll utkik – det är som nästa säsong av din favoritserie (fast för tillgänglighetsnördar).

Slutsats
Så vem bestämmer över WCAG? Ingen och alla, kan man säga. Det är ett stort samarbete som drivs av passionerade experter, organisationer och folk som bryr sig om att göra webben tillgänglig för alla. Nästa gång du hör någon klaga över varför en viss knapp är "så stor", kan du stolt förklara: "Det är tack vare WCAG, och det är faktiskt ganska coolt."

Vill du lära dig mer? Surfa vidare till gptonline.ai/sv – tillgänglighet börjar med kunskap!